Livet går vidare

 

Som eventuell läsare kanske märkt så skriver jag inte dagligdags i den här bloggen. Det går i perioder och är framförallt baserat på om jag har någonting att skriva (och till viss del pga ren lathet).

 

I helgen var jag hem till Johan och Jessica på film under fredagen, såg bland annat X-Men: First Class. Sen på lördagen efter ett Power Yoga-pass och lite skrotande hemma så åkte jag till Hudiksvall med x-tåget. Pär hade frågat om jag ville hänga med till Harry på Bottom samt Guest House Paradiso och lite grogg. Vi blev några stycken och kvällen börjades lite lätt med att käka pizza.

 

Trevlig kväll, var försiktig med alkoholen dock. Bar på en oro att sömnen inte skulle bli någe bra vilket gjorde mig en aning låg. En oro som först gjorde att jag tvekade att åka. Men jag fick ett eget gästrum så det gjorde att sömnen blev ganska bra ändå. Jag drog mig tillbaka tidigare än resten av gänget, tog en extra sömntablett och pluggade igen öronen med öronproppar och somnade.

 

Var en jävligt schysst helg! Önskar jag varit piggare och mer uppåt, men det är okej att vara låg också, något jag borde ta till mig och acceptera. Är iaf glad att jag åkte, så tack Pär för frågan!

 

Sjukskrivningen ordnade sig. Träffade läkaren den 16e och han sjukskrev mig så jag jobbar 75 % från den 14e till den 30e november. Funkar bra med det, sen på torsdag nästa vecka ska jag jobba hel dag, vill säga 100 %. Hoppas det ska funka bra också. Blir ganska bra med en mjukstart att prova jobba 100 % från i mitten av veckan.

 

Sömnen spökade dessvärre för mig rätt mycket förra veckan. Men senaste två nätterna har funkat ganska bra. Vaknade förvisso i natt en sväng, men gick upp och drack ett glas mjölk, la mig på spikmattan en stund och somnade om. Hade glömt bort att spikmattan faktiskt gör att jag har lättare att somna, inte använt den på väldigt länge.

 

Har förresten bokat en 40-timmarskryssning till Tallinn den 16e december. Hade sån tur, kollade på dagen och då kostade B-hytten strax över 1500 kr. Sen på kvällen när jag tänkte boka kostade en B-hytt 200 kr och en A-hytt 300 kr. Så tog en A-hytt och la till buffé vilket vid denna tid innebär julbord! =) Ska bli skoj att komma iväg, att ha något att se fram emot!

 

Kommit mer och mer till insikt att jag känner mig ganska ensam. Inte i relation till kompisar, men i relation till att ha en relation. Just det där att höra någon säga Jag älskar dig! Eller en sådan sak som att ligga sked och bara mysa med någon framför en film eller innan sömn. Har ju varit singel sedan hösten 2003 så det är kanske inte så konstigt. Å andra sidan är jag väl inte just nu i ett läge i mitt liv där en relation skulle vara det bästa. Men närhet vore inte fel. Man kanske skulle haft en KK, hur man nu skaffar en sån haha!? =P

 

Nåja, hur som helst så tickar livet på. Vissa dagar är bättre än andra. Men det är ju så livet är. Hoppas däremot på att dalarna inte ska bli så djupa i framtiden och att jag har lättare att ta mig igenom de svackor jag möter.

 

Nu ska jag nog lägga mig och kolla på den brittiska serien Black Books och skratta lite. Det gör säkert någonting bra för hälsan. Det och gosa lite med katterna!

 

Kram å sånt! /Bosse


En sån där dag

Känner mig låg. Kvällen har känts tung. Dagen har på intet vis varit dålig, om man bortser från bråkande tinnitusöron. Det stjäl iofs enormt mycket energi och fokus och dämpar fullständigt min känsla och mitt humör. Men faktum är att senaste dagarna har varit bitvis riktigt bra. Fredagen med mat, film och godis hos Johan och Jessica och eventuella planer på en kryssning till Tallinn i december för julhandel samt eventuellt äta julbord ombord, var fin. Likadant med lördagen, inledde med att åka på Power Yoga för att efter det träna lite till. Kände mig enormt trött under dagen så vilade en stund på eftermiddagen innan det bar iväg till Jimpa för att med honom och Pär lira Mario Kart, Mega Man 2 och kolla på Pulp Fiction samt gamla Amiga-spel på Youtube halva natten. Söndagen fylldes med sömn och vila samt att kolla lite på Sons of Anarchy säsong 4.

Idag firade jag en väns födelsedag och bjöds på fika. Var riktigt trevligt!

Men ändå så känner jag mig nere nu under kvällen. Kollat på en relativt bra film som heter The Eagle; en romersk historia baserat på någon novell som jag förstod det, för att distrahera mig själv. http://www.imdb.com/title/tt1034389

Har funkat bra att jobba idag så inget att anmärka på där. Funkade bra förra veckan också och fick beröm av en elev vilket var roligt. Sådant måste jag lära mig själv att ta till mig, positiv energi! Möjligtvis gnager oron för att jag inte vet vad som händer framöver då min sista sjukskrivningsdag är på måndag nästa vecka och läkartiden jag har fått bokad är den 21a, ytterligare en vecka senare. Men Försäkringskassan vill ha besked på måndag den 14e hur fortsättningen ser ut. Hoppas det ska gå att lösa på något sätt.

På torsdag ska jag göra avtryck för nya gjutna öronproppar. Behövs verkligen då de jag har är från 1999 och inte alls passar längre utan glappar och därav dämpar dåligt om man tuggar på något eller till exempel gäspar. Det blir dyrt, men de behövs som sagt!

Dessa låtar betyder mycket för mig idag. Bandet heter Insomnium. Först ett intro, låten The Gale, som är bland de skönaste av intron till en skiva jag någonsin hört (ifall man gillar sådan typ av musik) http://www.youtube.com/watch?v=onX5b4F7_k4 samt låten Last Statement, http://www.youtube.com/watch?v=OdHpRAad_-g i synnerhet från 3.12 in i låten och från 5.45 därefter. Dessa två speglar nog mycket från när jag mådde som sämst och gjorde de val jag gjorde. Finns många fler band och låtar som stämmer in otroligt mycket på mig där och då. Men dessa speglar mig och hur jag känner just idag över det som var. Det går att klicka fram texterna på låtarna på 'Visa mer' om intresse finns.

Börjar vara dags att lägga sig och sova. Hoppas innerligt att öronen bråkar mindre med mig imorgon! Kram och godnatt! /Bosse

Posör på väg till Slovenien

Slovenien

Slänger upp denna bild igen i brist på annat. Samma som jag började bloggen med så inget nytt under solen alltså. Ser bara överspänd ut i bergen mellan Österrike och Slovenien (Wurzenpass), där vi spelade i Tolmin på Metal Camp -08 med Planet Rain (när jag var med i bandet innan min tinnitus gick åt helvete). Nostalgi deluxe.

Planet Rain - The Breath of Enceladus (MetalCamp 2008)
http://www.youtube.com/watch?v=oYvy3zMVgKc&feature=related

Man lär så länge man lever - livets ironi

Vet inte om jag har något att skriva idag egentligen, känns kanske lite krystat eller som en upprepning av någonting redan sagt. Upplever fortfarande tinnitusen som jobbigare sedan i fredags till exempel. Trycket i öronen, främst det högra ligger kvar. Frustrationen och sorgen över det tynger mig. Det ironiska, eller om man vill se det som livets sarkastiska sida, är att alltid när jag kommer på mig själv med att jag inte tänker på tjuten, precis där och då där jag kan känna mig rätt positiv; då, i den stund där den tanken slår mig (och det slår aldrig fel) brukar det alltid hända något. Ett starkt ljud; en bil som tutar, ett barn som skriker till eller någon som tappar någonting metalliskt - så kommer verkligheten tillbaka till mitt medvetande igen.

Jag har oftast när den tanken slagit mig faktiskt pluggat in öronproppar införstådd med att nu kommer någonting att hända, vilket det oftast gjort. Men sen finns dagar som i fredags där den medvetenheten inte når mig som en slags stundens naivitet, fast jag varit på det klara med att jag inte lidit av tinnitusen precis just då. Så varför tänkte jag mig inte för denna gång? Jag trodde väl att livet skulle vara på min sida för en gångs skull kanske. Eller så tänkte jag inte alls. Vilket som är det inget jag kan förändra i efterhand. Det som skett har skett. Jag får helt enkelt bli bättre på att tänka mig för framledes! Oh, the irony.

RSS 2.0